Träna fast du har ont!

I många år tränade jag inte om jag hade ont någonstans i kroppen. Om det så var att jag hade ont i axeln, så blev det ingen löpträning och hade jag ont i ljumsken blev det ingen styrketräning.

Det var begränsande tankar och beteenden som inte förde mig framåt, eller hjälpte mig att bibehålla en hyfsad nivå. Tvärtom blev resultatet att jag ideligen började om på ruta ett.

På senare år märker jag att kroppen har ättare för att gå sönder, på alla möjliga ställen. I motsats tilll tidigare beteende tränar jag på ändå, men utan att anstränga den kroppsdel som strejkar för stunden.

I morse sprang jag 15 minuter och skulle kolla hur långt jag kunde springa. Hornen i pannan växte ut, det gick ut över förnuftet. Baksida lår krampade till och en sträckning uppenbarade sig. Jag glömmer att det inte går att ge max med den träningsstatus jag har, detta är inte första gången men attan att minnet ska vara så kort.

Istället för att deppa ihop - detta var 1:a passet mot halvmarathon om 4 veckor - så planerar jag om och träningen och konstaterar:

- Jag kan träna styrketräning för överkroppen hur mycket jag vill.

- Promenader kommer att funka om några dagar och att gå i trappor om ca en vacka.

- Konditionen kan jag bygga upp med motionscykel på gymmet.

Kanske har jag tur och kan träna lite inför halvmaran och då ställer jag upp med enda målsättning att genomföra loppet utan att gå. Det kan också bli så att jag får lämna återbud men alternativ träning gör att kroppen inte lägger av och degar till sig.

Rådet är att vara kreativ och hitta andra utmaningar för andra delar av kroppen om någon krånglar. Vll du träna så träna på men utan att belasta den skadade delen så att det blir värre.

Är du träningsovan och osäker  på vad din smärta beror på så kontakta läkare eller sjukgymnast för att få en dokumentation på skadan och råd hur du kommer tillbaka.

Keep on going!

 

 

Vad vill du skriva på tavlan?
Vår matsmältningsapparat - en makalös manick!