Rolf Munke PT bloggen: Sista dagarna på Retreat: Gråt och hotfull stämning.

Det närmar sig slutet och på något sätt känns det bättre och bättre i sinnet.
Ena benet vill stanna kvar längre, andra benet vill vidare hem.

Mellan och under meditationerna går tankarna mot framtiden.
Tankar poppar upp hela tiden med kreativa uppslag.

Även några saker från tidigare kommer upp till ytan, hmmm.. jag som hade gjort en mental storstädning.
Nu öppnades några lådor igen och någon ny låda, jag inte visste fanns, dök upp..

Bara konstatera att man aldrig blir färdig med sig själv och att i en storstädning finns inte plats att öppna alla små lådor.

Dag 8.
På morgonpromenaden ser jag stora uppgrävda hål i skogen o förstår direkt att det varit vildsvin här.
Jag har sedan jag cyklade mycket i skogar 2013 längtat efter att se vildsvin i naturlig miljö.
Det belv inte så idag, de hade lämnat stället.
Antagligen när natt övergick till dag och det är tidigare än kl fyra på morgonen.

På förmiddagen råkar jag tänka på min morfar, som jag aldrig träffat, bara sett på kort.
Mamma har berättat om honom, han dog av brusten blindtarm, när hon var tre år så hon hade
knappt minnen av honom. Men hon fick berättat att han var jättesnäll.

"Du påminner om honom" brukade hon säga till mig (jag var snäll som liten).

Jag har ett kort på honom och har tittat på det några gånger i all hast genom åren utan att tänka något speciellt.

Nu får jag upp bilden av fotot helt plötsligt. Någonting händer.
Jag börjar gråta...
Varför vet jag ej, bara tanken på honom får, som en blixt från klar himmel, igång ett starkt känslosvall.

I övrigt går det lättare att meditera och maten är fortfarande så god.
Lunchen består av kikärter och spenatblandning i tomatsås med fullkornsris.
I salladen fnns gul morot och rivna äpplen.

Dag 9.
Jag har en idé att gå upp extra tidigt o smyga in i skogen för att kanske se dessa vildsvin.

03.20 smyger jag fram och där!
Bara 30 meter framför mig ser jag två små och en större varelse.
Lite längre bort syns en stor mörk skugga bakom ett träd.

Vildsvin leker man inte med när deras kultingar är i närheten så jag smyger lite längre fram väldigt försiktigt.
Jag är nu 30 meter från dem (mätte i efterhand).
Då hörs höga grymtningar och fnysningar från den mörkare stora besten.
Jag backar försiktigt utan att vända bort huvudet, om i fall att...

Går upp på rummet igen o kl fyra hörs gong gongen.
Då är vi flera som går ut i skogsstigen.

Jag går åt ett håll och de andra åt ett annat.
Plötsligt flyger två mindre vildsvin upp ur en uppgrävd håla och lägger benen på ryggen.
De var åtta meter från mig, mäktigt.

De andra stöter på fyra vildsvin i ett buskage med nerfallna träd och ett himla grisliv utbryter,.
Vildsvinen sticker ivåg, vi blir kvar med oförglömliga minnen.

I övrigt känns dag 9 lite långtråkig.
Men det är kreativitetens vagga och nya idéer inför framtiden dyker upp med jämna mellanrum.

Meditationen går i vågor.
Maten ligger på topp hela tiden.

Lunch: Ugnsbakade potatisklyftor, rödbetsklyftor, palsternacka och en slags jordnötssås.
Serverades dubbla sallader idag: Vitkålsallad (pizzasallad) och en sallad med vita bönor, selleri och spenat.

Är jättenöjd med dagen och hela kursen.
Föreläsningarna har gett mig bra idéer och verktyg att hantera sinnet med mot mera sinnesro och jämvikt.

Ser fram emot dag 10 och sedan hemfärden 11:e dagen.











.